Några sista ord för ikväll
Vill skriva så mycket. Men fortfarande finns den där spärren. Får, får inte. Vissa tankar får inte skrivas ut, oavsett hur kryptiska de är. Ibland känns det som att tiden är oändlig. Att vägen aldrig tar slut. Tiden är densamma men tar en inte framåt.
Jag känner att jag åstadkommer saker, men ändå känns det som att januari är något fruktansvärt lång månad. Ögonen svider och jag är så jävla trött. Sömn är något jag känner att jag aldrig får. Jag drömmer inget längre. Inte vad jag minns iaf. Jag är så slut. Har massa måsten men vill egentligen bara fly. Bara dra. Leva i en verklighet som egentligen bara är flyktig.
Någon sa en gång till mig att allt bara är tillfälligt. Då förstod jag det inte. Men idag känner jag att det är sant. Ingenting varar för evigt.
Kommentarer
Trackback
