Hah..
Fick för mig att det inte var så länge sedan jag bloggade. Har gått tre dagar och jag fick typ för mig att senast var typ... Igår..
Känner mig otroligt splittrad. Jag vill inte släppa allt jag har och börja om på nytt för jag vet att det kommer bli fruktansvärt tufft den här gången. Å andra sidan kan jag inte vänta på att mitt "nya" liv ska börja. Hur vet man vilken väg som är den rätta? För just nu vet jag inte riktigt vilken väg jag ska ta. Magkänslan säger mig ingenting den här gången. Jag har en del alternativ, men det enda jag känner är att jag inte vill tänka på det.
Gud vad jag önskar att jag kunde skriva allt rätt ut här. Jag har en otrolig förmåga att anpassa mig till nya situationer men jag hatar stora förändringar och tror mer på sakta men säkert. Det som gör allt mer komplicerat är Adriana och dagislämningar och hämtningar. Jag har verkligen inte råd att bo nära. Då hyrorna ligger på närmare 8000 innan stambyte här omkring. Så närmsta blir ju Huddinge, som minst tar en halvtimme till dagis. Först pendeltåg och sedan buss när alla andra ska till jobbet dessutom. Känns inte helt okej. Men jag har ju inte mycket till val. Jag hatar tanken på att hon ska kastas runt och vara ena veckan på ett ställe och nästa på andra. Det är heller ingen idé att byta dagis då hon trivs och det blir dessutom ännu krångligare för C.
Var precis det här jag aldrig ville. Hur kan man leva efter ett sätt att tänka och ändå hamna på det ställe man hela tiden försökt undvika?
Saker ni kanske inte visste om mig
- Jag har haft tre piercingar varav näsan och naveln var något jag gjorde själv och med hjälp av vänner. Den i tungan gjorde jag på ett ställe när jag var femton. Och kan än idag få igenom en piercing i tungan.
- Jag klarar inte av att äta ananas - pga konsistensen
- Jag trodde under större delen av mitt liv att jag skulle bli författare en dag
- Jag har aldrig varit tjock men aldrig sett mig som smal och har i perioder av mitt liv ätit piller som ökar förbränningen - utan nämnvärd effekt.
- Jag led under flera år av migrän som försvann helt sen jag bytte skola
- Skulle jag operera något på min kropp skulle det troligtvis bli brösten.
- Innan jag blev gravid och fick Adriana har jag aldrig haft några komplex
- Jag har en diagnos som jag aldrig berättat för någon (Det här är första gången jag nämner det)
- Jag gillar inte att bli full och sällskapsdricker mest när jag går ut. Känner jag minsta lilla så avbryter jag oftast kort där efter
- Jag har lätt att känna mig olycklig om det inte händer saker i mitt liv
- Jag har svårt för att gråta
Du är det bästa som hänt mig. Gör allt för dig
Get it right
Frustration.
Gud vad det ska vara svårt att få tag i en lägenhet där man vill bo genom bostadskön. Suck. Det är nu man ser nackdelarna med att inte ha jobbat heltid förra året. Men hade å andra sidan inte räknat med att det skulle sluta såhär mellan mig och C. Trodde alltid att det skulle lösa sig på ett eller annat sätt och att det vi skulle skaffa det där syskonet till Adriana och det där radhuset vi alltid pratade om.
Men det var tydligen inte meningen, det finns tydligen andra planer för mig. Men det är rätt tufft just nu. Känns som att jag har kört fast. Så mycket som ska ordnas och gå ihop sen dessutom när jag flyttar härifrån. Varannan vecka, hämtningar, lämningar.. Visst är det ingenting som är omöjligt, men det känns tufft just nu. Jag har heller ingen möjlighet att köpa en lägenhet här i närheten så att jag och C kan bo nära. Frustration är något som jag känner allt för ofta. Vill bara ha en lägenhet, körkort och bil så vi kan starta vårt liv. De två senare sakerna är lättare att ordna än det först nämnda för tillfället.
Önskar att jag kunde köpa en trisslott och vinna några miljoner så skulle jag inte behöva oroa mig något mer..
Men det var tydligen inte meningen, det finns tydligen andra planer för mig. Men det är rätt tufft just nu. Känns som att jag har kört fast. Så mycket som ska ordnas och gå ihop sen dessutom när jag flyttar härifrån. Varannan vecka, hämtningar, lämningar.. Visst är det ingenting som är omöjligt, men det känns tufft just nu. Jag har heller ingen möjlighet att köpa en lägenhet här i närheten så att jag och C kan bo nära. Frustration är något som jag känner allt för ofta. Vill bara ha en lägenhet, körkort och bil så vi kan starta vårt liv. De två senare sakerna är lättare att ordna än det först nämnda för tillfället.
Önskar att jag kunde köpa en trisslott och vinna några miljoner så skulle jag inte behöva oroa mig något mer..
Trött
Trodde jag skulle typ avlida imorse. Vaknade med världens kramper och var dessutom jätte sen till Adrianas dagis. Kom iaf i väg relativt fort om än stressigt och gick väl mer eller mindre dubbelvikt till dagis. Adriana var jätteglad över att vara tillbaka och jag kunde därefter gå hem och lägga mig. Tok slocknade och sov i tre timmar. Drömde dessutom jättekonstigt så var inte direkt utvilad. Mådde skit och kom inte upp förrän efter tre.
Nu är det tack och lov något bättre. Mår illa, men inte så att det kommer ut något längre från varken det ena eller andra hållet. Haha, om jag inte gått ner något nu så vet jag inte vad som kan få mig smal. Jises, imponerande vad kroppen kan göra sig av med sådant det inte vill ha. Imorgon (om jag mår bättre) ska jag försöka få lite gjort här hemma och förhoppningsvis kan jag gå tillbaka till jobbet på onsdag.
Nu är det tack och lov något bättre. Mår illa, men inte så att det kommer ut något längre från varken det ena eller andra hållet. Haha, om jag inte gått ner något nu så vet jag inte vad som kan få mig smal. Jises, imponerande vad kroppen kan göra sig av med sådant det inte vill ha. Imorgon (om jag mår bättre) ska jag försöka få lite gjort här hemma och förhoppningsvis kan jag gå tillbaka till jobbet på onsdag.
Right kind of wrong
Har legat sjuk ett par dagar. Har fått så mycket tid med Adriana och hon är så sjukt gullig emot mig när jag är sjuk. Kärleken till henne växer sig starkare och större för var dag. Hon är värt allt, skulle verkligen inte kunde andas utan henne.
Tiden räcker inte till när det är så mycket som står i vägen, jag önskar att allt kunde vara rent och ärligt, men det är svårt att få till det. Mycket kommer i andra hand, men vet inte egentligen vad som kommer i första hand. Önskar att jag hade mer tid till nära och kära, eller var bättre på att planera tiden så att det räckte till åt alla. Jag lovar att ringa och sedan går hela dagen och jag inser att jag inte en enda gång har lyft telefonen och ringt eller skickat ett sms. Och nu är det alldeles för sent.
Förlåt.
Ska försöka planera nästa helg lite bättre och verkligen ta vara på tiden. Ut ska jag iaf, se vart, när och med vem. Sedan ska jag skicka i väg mina betyg under veckan så att jag åtminstone kommer igång med mina studier. Allt annat har (åter igen) hamnat på is pga oförutsägbara händelser som satt lite hinder.
Herregud jag måste verkligen skärpa mig, fattar inte vad jag håller på med ibland.
Lördag kväll
Gud vad jag känner att det är många projekt jag vill sätta igång med NU! Önskar att jag tagit tag i distanskurserna ordentligt så att jag hade kunnat plugga den här helgen. Känner att jag har haft alldeles för mycket dötid som jag gärna hade spenderat på studier.
Ska kontakta syo och reda ut det lilla problem som verkar ha uppstått som drar ut på tiden! Planen är att börja plugga svenska och engelska från och med maj och sedan antingen fortsätta med det på högre nivå eller/och lägga till något ämne. Vill plugga så mycket! Religion och historia är också två ämnen jag gärna vill ta upp igen då jag tycker att det är fruktansvärt intressant. Saker jag borde plugga är egentligen kemi och fysik som jag alltid haft svårt med och inte minns något av idag. Fast jag är rädd att ifall jag tar sådant jag tyckte var tråkigt då när jag gick i skolan, kanske tappar intresset för att plugga helt.
Gud vad jag avundas de som pluggar! Nu gillar jag att jobba och trivs väldigt bra på mitt jobb så kommer ju inte välja bort jobb framför skolan. Men att jag inte pluggat distans tidigare fattar jag inte riktigt idag. Plugga OCH jobba? Herregud så underbart! Åh jag längtar något fruktansvärt!
Den här helgen har varit lugn och handlat helt om Adriana. Men nästa helg hoppas jag att få till det med Sarah!
Ska kontakta syo och reda ut det lilla problem som verkar ha uppstått som drar ut på tiden! Planen är att börja plugga svenska och engelska från och med maj och sedan antingen fortsätta med det på högre nivå eller/och lägga till något ämne. Vill plugga så mycket! Religion och historia är också två ämnen jag gärna vill ta upp igen då jag tycker att det är fruktansvärt intressant. Saker jag borde plugga är egentligen kemi och fysik som jag alltid haft svårt med och inte minns något av idag. Fast jag är rädd att ifall jag tar sådant jag tyckte var tråkigt då när jag gick i skolan, kanske tappar intresset för att plugga helt.
Gud vad jag avundas de som pluggar! Nu gillar jag att jobba och trivs väldigt bra på mitt jobb så kommer ju inte välja bort jobb framför skolan. Men att jag inte pluggat distans tidigare fattar jag inte riktigt idag. Plugga OCH jobba? Herregud så underbart! Åh jag längtar något fruktansvärt!
Den här helgen har varit lugn och handlat helt om Adriana. Men nästa helg hoppas jag att få till det med Sarah!
Sanningen.
Egentligen har jag haft massor av tid att blogga. Men gör det mest i mitt huvud då det finns ett problem som ofta dyker upp iom bloggandet; Vilka som läser. Vill verkligen skriva allt allt ALLT men kan inte. Fin planerar hela tiden på framtiden och det finns alltid för och nackdelar med mina planer.
Jag har alltid sett mig själv som en ganska lugn person. Men enligt de flesta är jag precis tvärtom. Väldigt energisk och ska hela tiden ha bollar i luften för att må bra. Sant, jag behöver alltid något att göra. Mer än bara sitta framför datorn eller tvn för det ger mig inte den stimulans jag behöver.
En kommentar från en närstående om att jag alltid behöver någon som håller mitt tempo och klarar av att diskutera och ha åsikter och mål med livet fick mig att tänka till. Det fick mig att förstå varför jag sållat bort så mycket människor i mitt liv genom åren. Folk som inte vet något om vad de vill. De som aldrig är villiga att lära sig något nytt och utvecklas. Folk som saknar allmänbildning eller inte kan något om någonting. Jag tröttnar och orkar inte förklara och har inget utbyte av folk som i sin tur inte kan lära mig något. Jag behöver människor omkring mig som får mig att blomstra, att prata med och utbyta tankar. Folk som håller mitt tempo. Folk som lever och vet att livet har så mycket mer att erbjuda än fester, familjen och jobbet. Människor som är drivna och har ambitioner.
Människor som inser vikten av att säga som det är eller ingenting alls. Att säga sanningen men kanske inte mer än nödvändigt
Jag har alltid sett mig själv som en ganska lugn person. Men enligt de flesta är jag precis tvärtom. Väldigt energisk och ska hela tiden ha bollar i luften för att må bra. Sant, jag behöver alltid något att göra. Mer än bara sitta framför datorn eller tvn för det ger mig inte den stimulans jag behöver.
En kommentar från en närstående om att jag alltid behöver någon som håller mitt tempo och klarar av att diskutera och ha åsikter och mål med livet fick mig att tänka till. Det fick mig att förstå varför jag sållat bort så mycket människor i mitt liv genom åren. Folk som inte vet något om vad de vill. De som aldrig är villiga att lära sig något nytt och utvecklas. Folk som saknar allmänbildning eller inte kan något om någonting. Jag tröttnar och orkar inte förklara och har inget utbyte av folk som i sin tur inte kan lära mig något. Jag behöver människor omkring mig som får mig att blomstra, att prata med och utbyta tankar. Folk som håller mitt tempo. Folk som lever och vet att livet har så mycket mer att erbjuda än fester, familjen och jobbet. Människor som är drivna och har ambitioner.
Människor som inser vikten av att säga som det är eller ingenting alls. Att säga sanningen men kanske inte mer än nödvändigt
"Last friday night"
Ett grått nagellack från Depend med Katy Perrys "Last Friday Night" passar alldeles utmärkt till denna måndag. Positiva förändringar sker och jag kan inte låta bli att le. Hoppas att veckan kan fortsätta såhär. Bra besked varje dag i en vecka.. Ja tack!
Spåkulan ljuger aldrig
"Du känner dig som ett offer för omständigheterna men du har kraft att ta dig ur problemet. Tänk inte bakåt."
Ord.
Så många ord som vill komma ut men som fastnar. De får inte sägas högt fast det borde.. Så många känslor man tvingas hålla gömda fast man inte alla gånger vill. Jag känner mig inte vilse. Men jag är inte riktigt hemma än. Det är en bit kvar. Men varje dag som går betyder i sin tur ett steg närmre det som komma skall och ett steg längre ifrån det som varit. Man kan inte leva i gårdagen, man måste leva i nuet. Inte i det förflutna. Inte i framtiden. Utan här. Idag.
Inte alltid lätt att minnas, men man kan alltid försöka. Hoppet är det sista som lämnar människan, men vad betyder det ifall man ger upp?
Inte alltid lätt att minnas, men man kan alltid försöka. Hoppet är det sista som lämnar människan, men vad betyder det ifall man ger upp?
Lever
Dålig uppdatering, men det är inte alla gånger hjärnan behöver rensas. Många projekt är på gång. Distans utbildningar är sökta och ska bara kompletteras med ett (?) samtal och betyg. Val av körskola är gjord, så de ska bara kontaktas och sen är det dags att sätta igång. Körkortet är egentligen det som ska sättas i verket först och studierna är uppskjutna tills slutet av maj.
Mes lägenhets letandet går det inte allt för bra, just nu verkar Stockholms bostads hemsida ligga nere, jag kommer iaf inte in på den ifrån någon av våra datorer. Målet är som sagt att komma till Huddinge, och förhoppningsvis ha körkortet nära tills hands fram tills dess.
Att bli vuxen är inte lätt alla gånger men känner att det är en fördel att vara ung och bo i en stad med möjligheter! Jag ser fram emot att lära mig något nytt. Jag gillar känslan av att utvecklas som människa, särskilt ifall man möter tillfällen där man är underlägsen i sin kunskap.
December 2009. Ingen snö och grönt gräs. Känns som oändligt långt borta vissa dagar...
Mes lägenhets letandet går det inte allt för bra, just nu verkar Stockholms bostads hemsida ligga nere, jag kommer iaf inte in på den ifrån någon av våra datorer. Målet är som sagt att komma till Huddinge, och förhoppningsvis ha körkortet nära tills hands fram tills dess.
Att bli vuxen är inte lätt alla gånger men känner att det är en fördel att vara ung och bo i en stad med möjligheter! Jag ser fram emot att lära mig något nytt. Jag gillar känslan av att utvecklas som människa, särskilt ifall man möter tillfällen där man är underlägsen i sin kunskap.
December 2009. Ingen snö och grönt gräs. Känns som oändligt långt borta vissa dagar...
